Här inne i "amfiteatern" satt ett par killar och spelade gitarr och pan- och blockflöjt. Och det var så vackert att jag nästan började gråta. Min ryggsäck kommer att bli full med CD:s.

Heldagstur med minibuss ca 20 mil söderut till Cafayate genom en ravin Quebrada de las conchas. Fantastiska berg i olika formationer och färger. Och trevligt sällskap. Vi lunchade ihop med jättegulliga Sol och Iman från Argentina resp Libanon. Vi följde sen guiden Raouls tips och gick till ett välkänt glasställe efter lunch, för att prova deras berömda (?) vinglass/sorbet gjord på vita druvan Torrontes resp röda Cab Sav. Gott? Nja... Eller som någon sa i bussen "horrible"! Och alla instämde. : )

Anlände hit på morgonen i förrgår. Blev genast "påhoppade" av tre st som försökte sälja in sina hostel. Det vi valde var ett lyckokast. Nybyggt, fräscht, nästan hotellstandard för 220kr, halva normalpriset. : )

När solen sken kollade vi in sta'n och sen gick vi på museum och såg los ninõs, tre barn som inkafolket offrat till gudarna och som hittades 1999 begravda på 6000m höjd. På kvällen åt vi megastora bife chorizoz på Vieja Jack. Snart tror jag att t o m C fått så han tiger när det gäller kött. Ofta får han ju också halva min. Sen blev det lite öl och snack på hostelet med Ariel och Iris från Israel, Jonte från London och Magnus, den första svensk vi träffat på 3,5 månader.

Igår fick jag då äntligen rida i Argentina. Vi for ut på landet till en estancia, fick först frukost ,sen 2,5 tim ridtur i sällskap med en gaucho samt ett par holländare och en tjej från Singapore. Och solen sken, fåglarna kvittrade, hästarna slet åt sig gula blommor och dammet yrde. Sen väntade en fantastisk asado+en massa goda grönsaker och vin och trevligt sällskap. Vi gillar Sayta Cabalgatas!

När vi duschat av oss dammet, och lämnat kläderna till tvätt, gick vi på "pena" d v s mat (mera kött - dios mio) och folklore musik och dans. Och jag fick dansa med en ung stilig gaucho. :)

Idag var vi lite småirriterade på förmiddagen. Det framkom sen att båda fått en släng av hemlängtan. Men en promenad i solen, bussbiljetter för nästa etapp och ett par glas vitt vin i eftermiddagssolen gjorde att allt kändes bra igen. Vi försöker verkligen njuta av värmen nu så länge vi har den. Snart väntar nätter med minusgrader.

Idag har jag också slängt ut mitt badlakan - för att ge plats åt ett par fleecefodrade tights och en täckväst, som jag tror jag får glädje av framöver.

fick jag rida i Argentina

i Sydamerika infaller vid fem-sextiden. I bussen serverades först en plastmugg med kaffelikör, sen en mugg illsött kaffe, och så en hög med plastförpackade söta kex. Kanske inte världens bästa fika, men det kompenserades av en helt magnifik solnedgång över ett till synes oändligt pampas.

Och så for vi över Rio Iguazú till Argentina. Fast vi fick åka fram och tillbaka ett par gånger för lokalbussen ville inte stanna vid den brasilianska stationen, så helt plötsligt var vi i Argentina utan att ha blivit utstämplade ur Brasilien. Inte så bra - bara att ta taxi tillbaka.

Vi suktade efter det argentinska köttet så på kvällen blev det varsin "bife chorizo" och ett lika smaskigt vin.

Idag har vi gjort en heldag vid fallen på den här sidan. Och vi hade sällskap av Jackie igen, samt Phil från England. Sprang på dem direkt när vi köpt biljetter. Det var ju inte så konstigt eftersom Jackie bor kvar på hostelet utanför Foz d I.

Men snacka om att världen är liten. När vi väntade på bussen hem fick vi syn på ett tyskt par som vi träffade på bussen från Santiago till Mendoza för en månad sen. De har sedan först rest åt andra hållet (Bolivia o Peru) och så möts vi här!!

Nu ska vi äta middag här på hostelet, sen packa säckarna, och imorgon väntar 23 tim bussresa till Salta.

Det är så obeskrivligt mäktigt! Och med jämna mellanrum kommer det ett moln av vattenånga över en.

Coati, nå'n sorts tvättbjörn. Knyckte gärna mat om man inte passade sig.

Efter frukost satt vi vid poolen i solskenet och gjorde en grovplanering över våra sista åtta veckor.

Sen gick vi ett par km upp till stora vägen för att ta bussen. Det är så härligt här. Det påminner oss om Fidji. Det är så grönt och jorden och vägarna är rödbruna. I trädgårdarna växer apelsin- och avokadoträd, och hibiskusar stora som träd. Här och var lite kor, en galande tupp och några skällande hundar. Bussen tog oss till Itaipu dammen som delas av Brasilien och Paraguay. En av de största vattenkraftanläggningarna i världen. Den förser Paraguay med 90% av deras el, och 19% av Brasiliens elbehov. Dammen är större än Vättern.

Tillbaka här fick vi byta ut kortbrallorna mot jeans och fleece igen. Och nu vid 22 börjar jag t o m bli kall om händerna. Men vi har suttit och pratat med ännu en "krutdam", Jackie från Schweiz, minst 70. Hon har rest jättemkt både i sydamerika och Asien, ensam. Hennes man är hemma och gosar med barnbarnen. Och hon kunde berätta om trekking i Nepal, och om bussresor här som jag är osäker på om jag verkligen ville höra.

Åh, Rio var fantastiskt! Vi vinkade farväl i morse och en tvåtimmars flygtur tog oss hit. Billiga flygbiljetter igen, istället för 23 tim i buss.

Och tala om kontrast. Nu är vi på landet. Hostelet ligger 12 km utanför stan. Här är också camping och en massa låga längor med rum. Vi kommer att sova gott i tystnaden. Restaurang på hostelet så vi satt vid poolkanten och åt sen lunch, alldeles ensamma. Solen sken och fåglarna kvittrade. Och TVn under taket visade brasilianskt matlagningsprogram. Nästan lite overkligt igen.

Sen hoppade vi på bussen och for till nationalparken för att se fallen från den här (brasilianska) sidan. Helt fantastiskt!!

Det är väl bara en liten hake, fast det visste vi ju. Vi hade 30 grader i Rio igår, och det var fortfarande varmt och skönt i solen här idag. Men temp droppade drastiskt när det blev kväll, så det blev jeans och fleece på. Bara att vänja sig.

Vi har njutit av sanden och vågorna på Copacabana Beach, druckit caipirinha (det gäller ju att passa på) i solnedgången på Ipanema Beach, och igår kväll var vi på "futebol" på Olympic stadion. Publik 40000. Oé, oé, oé, oé! Fluminence vs International 2-1. En upplevelse!

Efter dagens stund på stranden satte vi oss vid datorn. Det har strulat lite med vår hemresa. Men efter ett par timmar lyckades vi hitta och boka hyfsat billiga flygbiljetter från Lima till Rio ("Hio"). Skönt!

Sen åt vi middag och så var det barkväll på Che Lagarto igen!
Imorgon flyger vi till Foz do Iguacu.

badat i vågorna på Copacabana Beach

När vi hade trängts med alla, och fotat Jesus från alla håll och kanter, lät vi de andra rusa vidare och satte oss på restaurangen med UTSIKT. I sällskap med Eric från Toronto satt vi sen där och njöt av utsikten, drack caipirinhas och nöp oss alla tre i armen och försökte ta in att vi verkligen var i "Hio de Schanero".

Väl tillbaka på låglandet bytte vi buss och åkte åt andra hållet för att sen ta linbanan upp till "sockertoppen" och njuta av solnedgången därifrån. Och vilken tur vi hade tidigare på da'n för nu var Jesus gömd i molnen. Men han kom fram när det blev mörkt, och var då upplyst - maffigt!

När vi dök in på hostelet vid 21-tiden var det barkväll och stämningen var snart på topp. En helt galen "bartender" lärde oss att blanda caipirinhas och pratade oavbrutet, och vi drack och skrattade så vi grät.