Vaknade av ösregn imorse. : ( Men resten av dagen har vi klarat oss rätt bra. Och det är åtminstone varmt.

Vi hängde på en tur till Favela Rocinha. Favela = kåkstad. Enl vår guide Daniela bor ca 1/4 (ca 50 milj) av Brasiliens befolkning i favelas och det finns 1300 favelas i Rio. Minibussen släppte av oss längst ner. Därifrån åkte vi "mc-taxi" den sicksackande huvudvägen upp till toppen. Ett litet äventyr i sig. Sen vandrade vi neråt via trappor och gränder ibland inte bredare än 1m. Det är nästan svårt att sätta ord på alla intryck och känslor - hus ovanpå hus ovanpå hus ovanpå hus, smala smala gränder där man bara kan ta sig fram till fots, skällande hundar, vinkande barn, sopor, rasade hus, höns, elledningar som skatbon, rör överallt, hundbajs, hejande människor, utsikt, pyttesmå affärer, graffiti. Det är ett eget samhälle. Polisen hävdar de har kontrollen. Droghandlarna säger att de har kontrollen. Och för ett par veckor sen kom en annan knarkliga och försökte ta revir. Man besöker inte en favela utan en guide som känner folket där vi går.

Ikväll har vi varit ute och ätit i sällskap med Cassandra från Australien. Och sen suttit och pratat med ett par från Santiago.

300 000 invånare

Stålfågeln gled ner genom molnen, och där på ena sidan låg "Sockertoppen", och på andra sidan stod Kristus och välkomnade oss. : )

Hostelet, Che Lagarto, ligger i Copacabana och bara ett par kvarter från stranden. Vi hann precis ner och kolla samt ta en Caipirinha innan det blev mörkt. Man ska INTE vara på stranden efter mörkrets inbrott. Men häromkring där vi bor verkar det vara mkt folk i rörelse på gatorna. Och får vi för oss att vara ute sent tar vi taxi. Annars kan man följa med ungdomarna på partybåten. Avgång kl 23 och återkomst 04! Oh ve! Luktar baksmälla bara jag tänker på det. Men Dios mio! Det är ju mina fötter som stinker! Och jag som skurade mina flipflops så sent som igår...

Åh så skönt väder, +25 och en fläktande vind. Vi vandrande en "trilha" genom subtropisk regnskog och upp över höjderna tills vi kom ner till en härlig strand på andra sidan. Vi visste att det var en "optional nude" strand, men det var minst 100 m mellan de få som var på stranden, och vi såg endast en som låg med rumpan bar på en klippa långt bort. Fast efter ca en timme upptäckte C en typ som "spelade skinnbanjo" i sanddynen bakom oss, och då tyckte vi det var läge för att packa ihop. Så vi hoppade på klipporna över till nästa strand där vi slog oss ner i saltstänket från de enorma vågorna, tittade på surfarna och beställde in dagens "tigela de acai". Och sen kom regnet.

Ikväll på restaurangen var vi alldeles ensamma så vi kom i snack med ägaren som visade oss hur man gör en caipirinha efter konstens alla regler.

Imorgon bär det av till Rio. Det var inte svårt att välja bort en 18-tim bussresa när vi lyckades komma över flygbiljetter obetydligt dyrare. Och så ägnade vi halva torsdagen åt att leta och boka boende, så det är också klart - skönt.

men sandboarding på Praia da Joaquina.

men vadå? Det är bara härligt!!

Sex tim bussresa genom ett ganska platt men grönt och frodigt landskap. Men bergen syntes i fjärran. Betande kor och hästar överallt. Väl framme i Florianopolis blev det byte till proppfull lokalbuss. Lite trixigt när man inne i bussen skulle passera en smal snurrgrind, med en säck på ryggen och en på magen! Kände mig som en flodhäst. Och övriga i bussen log med oss. :)

Åh så härligt att komma till denna lugna fiskeby, kunna gå säkert på gatorna, känna sand mellan tårna och höra hästarna frusta utanför fönstret. Här ska vi relaxa i några dgr innan vi åker till Rio. Det är visserligen lite regnigt men +22, skönt!

vad jag är trött på iskalla badrum! Det är snudd på att både fleecetröja och flipfloppar får följa med ända in i duschen. Och finns det då inte varmvatten... Fast det finns för det mesta. :)
Men nu vill vi ha kortbyxväder!

Kära dagbok!
Vilka fantastiska människor det finns! Igår kväll blev vi upphämtade av Elisete och Francisco som visade oss lite av Porto Alegre samt en fin solnedgång innan vi åt smaskig pasta. Idag kl 9 kom de igen i sällskap med Aline och Isadora, och så blev det heldagsutflykt norrut till bergen och två tysk/österrikiskt inspirerade städer Gramado och Canela. Jättevackert men kallt, +9. Omtänksamt hade de tagit med jackor till oss. : ) Och så har vi nästan slagit knut på våra hjärnor när vi först sagt en sak på engelska till Francisco och sen försökt berätta samma sak för Elisete på tyska. Dessutom har vi såklart försökt slå in lite portugisiska som kan vara bra att kunna, samt lärt Isadora några svenska ord. Vi är nog alla ganska trötta i huvudet nu ikväll. Men det har varit helt fantastiskt, och vi hoppas få se dem hos oss nästa år. Tänk vad ett kort snack på en restaurang i Buenos Aires kan leda till.

Jättetrevligt hostel, rummet är i klass med ett på Ibis Hotel, men återigen i ett tveksamt område...Det står väldigt lättklädda tjejer i gathörnen, och vi tog taxi hem när det började mörkna.

Lite dött i stan eftersom det var söndag. Vi vandrade runt på en hantverksmarknad, men var mest fascinerade av alla små hundar (i koppel) som hade "kläder" i alla möjliga varianter, med volanger och extra gosedjur i kopplet. Och så kände vi helt plötsligt doften av glögg/gluewein d v s Quentao. Gott! Speciellt eftersom det fortfarande inte är så varmt.

Tursamt nog en bra restaurang ett halvt kvarter "hemifrån". Na Brasa - en enorm salladsbuffe och obegränsat med grillat kött. Servitörerna sprang som skottspolar mellan borden med enorma spett som de skar av direkt vid borden. Så det fick bli C:s födelsedagsmiddag en dag efter. Efter en bussnatt och med mkt mat i magen hade vi inte heller några insomningsproblem.

En jättetrevlig taxichaufför hämtade oss precis utanför dörren och körde oss till terminal omnibus. När vi hade "checkat in" och överlämnat våra pass i bussbolagets händer slog vi oss ner på närmsta restaurang. För att "fira" C, och lugna I efter dagens väskryckningsförsök, beställde vi in nå'n halvskum "kalte platte" och en flaska vin, som vi drog i oss på en halvtimme. Avslappnade och glada i hågen klev vi sen på nattbussen som skulle ta oss från det dystra Montevideo till nya äventyr i Brasilien.

+12 och strilregn på Classes födelsedag. Vi kurar på hostelet och läser, ser på film och surfar. Masade oss ut för en lunchbuffe och ett glas vin, och kanske tar vi en tur igen för en kaffe och cognac (det är ju födelsedag) innan vi hoppar på nattbussen.

När man går här på gatorna i Montevideo kan det helt plötsligt lukta hundskit så in i den. :( Och vi blir helt nojiga och kollar frenetiskt under varandras skosulor, helt säkra på att någon av oss till sist har "lyckats" trampa i en hög. Äckel!

Montevideo blir tyvärr inte staden i våra hjärtan. Den känns lite deprimerande. Kanske beror det på vädret och hundsk... Men också på alla f d otroligt vackra byggnader som nu är så förfallna, tomma och med igenmurade fönster och dörrar. Gatorna är dåligt upplysta, man vill inte gå för långt på kvällen. Det är inte mkt folk ute. Och så blir man illa berörd av uteliggare, och enbenta som sitter och tigger, och av hästarna som får dra vagnarna med sopor.

Men vi har såklart också mött trevliga människor, och hostelet vi bor på inatt är jättemysigt. Ikväll blir det gemensam BBQ.

i hamnen i Montevideo. Och grillmästaren grillar så svetten lackar.

Brr! Vi fryser!! När jag hade tvättat bort lavasanden ur mina fingervantar lade jag dem allra längst ner i säcken, och tänkte inte behöva dem förrän vi kommer till La Paz... Men här är 12 grader, regnmulet och halv storm.

Igår åkte vi färja på den bruna Rio de la Plata från BA till Colonia i Uruguay. Kullerstensgator, gamla hus och bouganvillor stora som äppelträd - jättemysigt - om det hade varit fint väder.

Och så kom vi hit idag och upptäckte att det var svårt att hitta boende. Visst ja, det är långhelg med 1 maj. Så nu bor vi en natt här och en på annat ställe imorgon. Och så försöker vi komma med en nattbuss norrut på lördag kväll, till något ställe som inte drar helglediga. Här kan vi inte vara och frysa.

Utsikt från en dubbeldäckare i Argentina