Oh hjälp - det här är ett partajande land. Tur att vi ska åka nattbussen imorgon och vila oss lite. Efter gårdagen vintur blev det grill i trädgården här. En massa kött och korvar, och sallad och potatis och mera vin...Ett himla liv vid långbordet när alla försökte förstå och prata med varandra. Efter disken sa värden "vamos a el bar" och så drog hela bunten iväg till grannhostelets bar. Vi "oldies" drog oss vid två-tiden, men resten höll säkert på till 6.

Så vi sov som stockar och kände inga skakningar från jordbävningen i Santiago, men såg på nätet att den kändes även här i Mendoza.

I Chile och Argentina är det lösspringande, eller sovande, hundar överallt. Ingen äger dem men folk ger dem mat, och någon verkar städa bort ev högar. Hundarna är inte obehagliga (fast man klappar dem kanske inte - loppor). De ser mest glada ut, eller ligger och sover på de mest udda ställen. Idag när vi gick till busstationen följde "hostelhunden" med oss i säkert en km, fast vi ignorerade den. Och varje gång vi skulle över en gata såg jag i ögonvrån hur den snällt väntade bakom oss, glatt svansviftande. Måste kolla sen om den har hittat "hem" igen och sover på trottoaren här utanför.

Imorgon kväll tar vi nattbussen till tangon i Buenos Aires.